Dag 19 -Detta gör mig glad

Mycket som mig glad. När David lyssnar på mig ;) När Pappa o Viran plockar undan efter sig, ne just de dom gör ju aldrig de... ;) nedå skoja. Men som tillexempel igår; Julafton, hela familjen samlad, alla mår bra o e glada. Det gör mig glad :) Eller när David vill va med mig. Eller när något av mina syskon vill träffas och hitta på något.

Dag 18 -Ett annat ögonblick.

Jag venne....?

Dag 17 -Den här månaden.

Har gått så här fort; Swuuisshhshshshuushshhsssshhhh! uiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii.



Tycker jag.

Dag 16 -Detta ångrar jag.

Ojojoj. Det finns mycket jag ångrar här i livet. Å andra sidan tycker jag många gånger att man inte ska ångra så mycket, de mesta har gjort oss till dom vi är. Faktiskt. Corny, but true ;) Men om jag måste välja en grej, som jag känner nu iaf, det är att jag inte bet ihop bättre när det var som svårast och hoppade av skolan. Lätt att säga nu förståss. Men jag ångrar det iaf. Okej att jag försökte. Bytte skola två gånger. Men hoppade sedan av. -Och det får jag sota för nu. Men men. En vacker dag är jag 110% säker på att jag kommer klara av det fullt ut och då jäklar ;) DÅ ska jag bli successfull. ;) (haha)

Dag 15 -Min favoritfödelsedag.

Jag har 2 faktiskt. Om det är okej. Första kommer jag inte ihåg hur mycket jag fyllde, men jag kommer ihåg att jag fick en docksäng, en nalle som kunde säga "mamma" om man tryckte på högra tassen, och "pappa" om man tryckte på vänstra, och så fick jag en turkos vinterjacka. Kommer ihåg kalaset, och efter att alla hade åkt hem tog jag på min nya turkosa jacka och gick ut på en promenad. Haha började tidigt det där. Gick endast till brevlådan och tillbaka dock. Men jag kommer ihåg att ja va så glad. Jag hade haft en perfekt dag och jag behövde gå ut och skutta och sjunga för mig själv, o de gjorde jag. Mer av den  dagen minns jag inte. Bara att jag va så lycklig ;) Haha.

Den andra va när jag fyllde 20 faktiskt. Vaknade upp bredvid David och han pussade på mig sen åkte till jobbet. Senare kom hela familjen + David då och firade mig. Trångt va de i vårat lilla kök, men ja va glad att alla va där. Även om en person saknades extra mycket... Och den lilla pricken över i't, David kom med en sån där gurkgodis kaktus ni vet? Sån som alla fick på barnkalas när man va liten. Men grejen va den att jag fick aldrig en sån och som barn va ja alltid avundsjuk på de. Och det visste David. Så han kom lite för sent till "kalaset" för att han va tvungen att göra en sån till mig efter jobbet. Inte för att det är gott. Gurka, polly och geléhallon. Haha. Men de va så himla David bara ;) Han e så fin. Och så mycket presenter jag fick den dagen har jag inte fått sen ja va pytteliten. -Dock inte därför de e en av de bästa födelsedagarna haha. Men hela dagen va fin :) Och när jag och David gick o la oss hade han lagt ett till paket under min kudde. En bok som hette "min David" tror jag. Jag har bästa familjen och pojken? Japp.


Dag 14 -Mitt favoritminne.

Oj. Den va svår. Hmm. Jag tror faktiskt de va julaftonsmorgonen när vi va små. Har ett spec minne, då jag vaknade av att Elias springer in i mitt och Elviras rum runt 5 tiden. -På morgonen. "Vakna!! De e julafton!" Och så puttade han på oss väldigt oförsiktigt så vi skulle vakna. Sen sprang vi ner och kollade i våra Julstrumpor som hängde i hallen. I dom låg det varsin julfilm, maaassa godis och frukt. (Måste säga att de va ett väldigt smart move, Mamma. Hålla oss sysselsatta med tre filmer så vi inte väckte dig klockan  5;) Bra där!) Direkt efter sprang vi in i vardagsrummet och kollade på granen, som tomten då hade lagt ett berg av julklappar under natten. ;) Vi klämde lite på paketen och kollade vem som skulle få de största. Sen mös vi ner oss i Elias bäddsoffa, kollade på alla tre filmer och åt godis o frukt tills vi nästan dog.

Det är iaf ett av favoriterna.

Dag 13 -Min första kyss

Min första riktiga kyss va en katastrof. Killen va katastrof. Haha. Och kyssen va.... Usch. Slem o dreggel och öl. -Inte från min sida dock ;) Behöver inte säga mer om de va? :)

Dag 12 -Mina drömmar.

Jag har många drömmar. Och dom ändras rätt  ofta. Ibland vill jag ut och jobba utomlands. Men då måste jag lämna David, så det går inte. Hah. Rät ofta vill jag åka till ex Afrika och volentär jobba och rädda små barn och ta hand om sjuka äldre osv. Ibland vill jag bara få mig ett jobb, bli  vuxen, ha ett stort prinsessbröllop, sen flytta ut på landet, piffa upp huset, bo granne med Pappa så man kan hälsa på när man vill, få tre söta ongar som inte bråkar, va kär livet ut osv ;) Och ibland vill jag bara att allt ska ordna sig, typ nu.

Denna kategorin va inge bra..

Dag 11 -Sorgset ögonblick.

Hm. Får man hoppa över vissa kategorier i denna listan? Fick bara upp en grej i huvet, och jag vill faktiskt inte skriva om det. Så vi hoppar denna. :)

Julafton en vecka! Tjohotjoho.

Dag 10 -Den här veckan.

Ja.. Va e de med den? Nu ska vi se....
Måndag - Kommer inte ihåg, förmodligen gjorde jag nada!
Tisdag - Same, the same :) Eller nej, David va här! Vi kollade på film o mös.
Onsdag - Möte på af. Sov hos Erika.
Torsdag - Solade en snabbis, blev inte brun. Åkte till torp med Pappa och Elvira, hjälpte Pappa med att köpa julklappar, köpte även en till liten grej till David bara för att hämnas. Lång historia, orkar inte berätta ;) Åkte hem, kom inte upp för backen med bilen pga all is. Frös ute ca 40 min. Grannen kom och försökte hjälpa till, det gick inte bra, eller inte alls faktiskt. Fick lämna bilen nedanför backen och gå hem med alla grejer. Men det gick bra trots högklackade stövlar eftersom min söta lillasyster fick hålla mig i handen hela vägen :) Haha. Resten av kvällen röjde jag undan i köket, sen satt på vardagsrumsgolvet och slog in alla julklappar.

Fredag - Hemma mys kväll.
Lördag - Åka till Älvängen och julbaka! :) Sova hos David.
Söndag - Gåke (Davids pappa) har julkonsert i kyrkan, efter det tror jag vi ska ut och äta på Flinken. (ångest.. pengar..) men jätte trevligt o mysigt! :)

Så? :)

Dag 8 -Mina syskon.

Jag har 4 syskon. Äldst är Elena Fridfelt. När jag va liten kallade jag henne för "Nena", varför vet jag inte. ;) Bor med sin man och sina två barn i Älvängen en bit från Göteborg. Hon har alltid vart lite av en förebild. När jag och lillasyster va små brukade vi praktiskt taget bråka om henne. Hon bodde i Stockholm då och när hon va hemma på besök bråkade vi ofta om vem som skulle få sova hos henne, sitta bredvid henne vid matbordet osv. Ett grej jag aldrig kommer glömma va när hon och jag va på badhuset, jag va kanske runt 6-7..? Något sånt. Så lekte vi i den lilla poolen, där va även en hel drös med mammor och deras bebisar. Så viskade Elena till mig; "låtsas att ja e din mamma" . Självklart tyckte ja att de va en jätte rolig lek så jag överdrev och förstörde hela grejen genom att kalla henne för Mamma i varje mening. Ungefär. Elena är en väldigt stark person. Gör ingenting halvhjärtat, är en fantastisk mamma, och en underbar storasyster, som alltid finns där!

 

Näst äldst är Erika Correia. Bor i Uddevalla, jobbar på gymnasieskola. Hon flyttade hemifrån tidigt, men de starkaste minnen jag har från när hon bodde hemma, va när jag gick ner till hennes rum och vi dansade bugg till Grease skivan haha. Och så tog vi kort. Sånt man gjorde förr när man va fjortis, klädde upp sig, sminkade sig, och tog kort ;) Men dansa bugg va bäst, de glömmer ja aldrig ;) Som person är Erika väldigt humoristisk. Och vill ofta hjälpa till med både de ena och de andra. Omtänksam. Väldigt lätt att umgås med! Och självklart, även hon, en underbar syster! ♥

(hemsk bild, men den enda jag har haha)

 

Sen har vi min bror, Elias Helldén Correia. Han är två år äldre än mig, bor i Uddevalla. När vi va små va vi väl som alla andra syskon, lekte hela tiden och slogs. Mycket. ;) Tex. De första han gjorde när jag föddes, va att be Mamma att böja sig ner när hon höll mig i famnen, för att han ville titta på mig, när hon gjorde de smällde han till mig. Haha. En annan historia som Mamma gillade att berätta om oss två va att jag som bebis alltid tycktes tycka om min bror, hur dum han än va mot mig. Så fort han fick chansen slog han mig, jag börjde störtgrina, Elias började skratta, när jag såg att han skrattade och va glad, slutade jag gråta och började istället skratta jag med. Som person är Elias rätt.... Störd. Kan man väl säga, men han är min bror så jag har rätt i att tycka de ;) Men han är min enda bror och jag klagar inte längre, han e okej faktiskt! :)

 

Och nu till minstingen, Elvira Helldén Correia. När vi va små trodde folk vi va tvillingar. Jag har alltid vart den minsta i familjen så hon växte fort ikapp mig. Nu är hon ca. 20 cm längre än mig haha. Vi va som tvillingar, som fick likadana kläder o leksaker. Faktiskt. Men jag va tjejen o hon killen, typ. Haha. Jag fick alltid rött och rosa, hon fick alltid blått och grönt. När vi fick dockor, fick jag tjejdockor och hon killdockor. Fråga mig inte varför de va så. Hon va nog en pojkflicka när hon va liten. En vän till familjen berättade för ett tag sen att hon kommer så väl ihåg när vi va små och kom till dagis. Elvira slängde av sig skorna, sprang in och brottade ner pojkarna som en ångvält, medans jag alltid stog kvar i hallen med knäppta händer och log blygt med huvet på sned. Haha! Så ni kan tänka er hur olika vi va. Vi e mer lika nu. Hon e betydligt mer flickig nu iaf, men fortfarande rätt butchig ibland ;) Vi pratar om allt, jag vet att hon är oftast den enda som vågar säga att jag ser för tjock ut i de byxorna, när andra säger "neeej  du e jääätte fin!" hon vågar alltså säga sanningen, och hennes omdöme litar jag på ;)

Hon är bäst, min lillayster. No doubt. ♥


Sover på min axel ;) Så jäkla söt! Haha ;D


Som ni kanske märkt börjar vi alla på E. ;) Även Mamma o Pappa. Familjen E.

Vi syskon är väldigt nära varandra och är nog ännu närmre nu de senaste åren.

Världsbäst är dom.

 

 


Dag 6 - Min tro.

Min tro, som i religös tro? Eller? Isf är det lite krångligt det där. Jag är en av de som inte tror på Gud. Men jag har då ingen aning om hur allt skapades och har egentligen ingen egen teori. Plus att när jag blir arg över något, något ingen riktigt kan hjälpa, såsom sjukdomar och dödsfall o så, då skyller jag på Gud. Jag svär åt honom. Inte högt såklart. Det känns lite väl fel ;) Men ja har tillexempel kollat upp på himlen, tittat så surt jag kan och sagt högt i mitt huvud ; "Din dumma ************ idiot" typ... På riktigt. Och det är ju lite konstigt om man inte tror på honom? Eller så gör jag det? Jag vet inte.. Bara gud vet.... En litenlitenliten del av mig tyckte jag va rolig nu. Den andra delen skäms. Jaja. Men om Gud finns, så tror jag han ser ut som kung triton i Lilla sjöjungfrun. Fast med ben då. (Hej Elin, snart 21 år.) Sen tror jag även på karma o sånt där. Så jag vet inte vad min tro eller? Eller om jag har någon? Eller va denna kategorin går ut på?..



Dag 5- Min bästa vän.

Min bästa vän är Malin Matilda Tuulari. Tror jag skrivit en del om henne redan också ;) Träffade henne först när vi började i samma klass i 7an.  Efter det har vi inte förlorat kontakten och hon är idag min allra närmsta och bästa vän. Malin som person är väldigt speciell faktiskt ;) Hon är otroligt lugn, samlad, mogen och ansvarsfull. Va alltid duktigast i skolan och skulle inte slösa skoltid genom att sitta o prata eller liknande. Men, häller du i lite sprit i henne, då blir det fart ;) Blir hon riktigt riktigt arg, då låter hon ;) Sätter du igång en fjortisfilm då jäklar blir hon känslosam! Haha ;D Jag och Malin är inte så lika egentligen. Förutom att vi båda är rätt så blyga, sätter familjen först ofta, och när vi är ledsna eller sura, blir vi tysta och bearbetar de för oss själva istället för att blanda in alla runtomkring. Vi har alltid förstått varandra och även om vi inte setts på över en månad så är det alltid likadant sen när vi ses eller pratar. Hon bor tillsammans med hennes pojkvän Simon inne i uddevalla, och dom två är de perfekta paret, det räcker med att kolla på dom, se hur lika de e, o fatta att dom två kommer gifta sig och få 8 ungar, ungefär ;) Malin är en otrolig person och jag älskar henne :)


Dag 3 -Mina föräldrar

(Tar detta idag för imorn kan ja inte)

Mina föräldrars namn är Elmano Correia och Eva Helldén. Mamma kom ifrån Göteborg och Pappa ifrån Madeira. De träffades när Pappa jobbade som reseguide en av de gångerna Mamma semestrade på Madeira. Mamma reste mycket när hon va ung och innan hon bildade familj. Hon lyckades få Pappa att flytta med henne till Sverige där de gifte sig och sedan flyttade till Uddevalla. Köpte ett rött litet hus, gjorde om de till ett stort vitt hus och skaffade sig 5 ongar ;) Pappa va en riktig buuuse av va ja förstått haha. Körde bil full uppe i bergen med 8 pers i bilen o sen kom polisen och vill med dricka sprit, typ.. Pappa har många historier ;) Mamma hade mycket med politik o göra. Hon satt i fullmäktige och massa, jag kommer inte ihåg så mycket av va hon vad hon va med i. Men hon va på¨mycket möten, de kommer ja ihåg! Och skämde bort oss med allt vi ville ha nästan. Efter att de skiljt sig -96 så åkte vi till Pappa varannan helg. Satt på mattan, kollade på Disneydags och käkade godis. Typ... Haha. Åkte till mcDonalds varannan söndag. ;) Tjokkka baarn. Som person va Mamma väldigt... Mammig? Hm. Haha vet inte hur ja ska förklara. Hon va världens bästa Mamma :) Hon älskade allt som hade med Disney och julen (jag kanske fått de från henne?) hon hade porslin med disney, tröjor med disney, allt.  Hon va grym på matte och att rita. Och på julen slog vi till stort varje år. Julen va de bästa på hela året! Som person är Pappa väldigt lugn, men samtidgt har han ett jäkla temperament (de har ja fått från honom;)) Blir han arg, dåå blir han aaarg. Då ska inte man inte se honom i ögonen för han kan verkligen de Eviil eyee ;) Han har som sagt väldigt mycket historier i bakfickan. Som han gillar att prata om ;) Han spelar Fado (portugisisk musik) högt i högtalarna när de inte e fotboll på tv och han e på bra humör. Mamma va blond som ung. Runt 175 kanske? Hade lugg, och sånna kinder som jag har ärvt. Vet inte hur man förklarar dom. Tjocka? Haha men dom liksom åker upp till ögonen när man ler typ.. Skitsamma ;) Haha. Sen när vi tre yngsta kom till världen, hade hon alltid kortklippt och färgat i rödlila ungefär, och så va hon smal. Min Pappa e rätt lång, runt 182. Började få grått hår i 20års åldern, så nu e han vithårig ;) Han ser ut som jultomten utan skägg ungefär. Stora buskiga ögonbryn, gråa ;) Så e han smal, förutom vid magen och hakan ;) Men pinnar som ben. Min Mamma gick bort för snart 3 år sen. Men min Pappa klarar av oss riktigt bra måste ja säga. De e väl Elvira som fortfarande är en skitunge då ;) Haha ne. Men vi är en stor helt fungerande familj. Och även om saker och ting kunde vart annorlunda och bättre, så står jag fortfarande för att jag har världens bästa föräldrar och jag skulle aldrig nånsin vilja byta bort någon av dom.


Dag 2 -Min första kärlek.

Okej, denna är svår. Vad räknas egentligen som första kärlek? Första killen på lågstadiet? Första fjortiskärleken? Första riktiga pojkvännen som inte höll? Eller första killen som man va riktigt kär i men som inte kände samma tillbaks? Eller är det kanske den första riktiga Kärleken som man älskade så högt att man trodde att man flög på riktigt efter första kyssen? Svårt. Jag vet inte vad som räknas som första kärleken egentligen. Min första kille på lågstadiet va bara hålla handen o kramas. Vågade inte säga Puss i telefon när mamma va i närheten. Mitt första fjortisförhållande höll ca 3 månader och jag skrattar mest när jag tänker på det. Om man ska tänka första "seriösa" förhållandet efter åldern 15 va det väl killen som höll ca. 2 månader i slutet av mitt 17onde år. Men om jag ska va ärlig så slutade det så förjävligt, elakt, svinigt, sjukt, så jag tänker inte berätta så mycket om det. De va mkt fram o tillbaka i början. På G, kompisar, på G, kompisar, "ja e kär i dig" , "oj okej" , tillsammans. Men även när vi va tillsammans va vi mer som kompisar. Jag kommer inte ens ihåg om jag hann bli kär i honom på riktigt. Jag tyckte jätte mkt om honom, innan det blev som de blev. Innan han blev som han blev. Men kär som i kärlek? Njaa. Hann nog bara bli en riktig crush. Så egentligen är nog David min första kärlek.  Tror jag. Och honom vet ni nog redan allt om, så mycket som jag skriver om honom ;) Han är den enda som räknats in i familjen. Den enda jag velat presentera för Pappa och syskon. Den enda kille jag älskat på riktigt. På det sättet. Så jag får nog säga att David Gunnarsson är min första riktiga kärlek. Imorgon firar vi två år tillsammans. Mitt längsta förhållande. Och jag hoppas att det kommer fortsätta mycket längre än så.

Är jag tråkig nu? ;)





Kanske vore mer "sence" att lägga ut en bild på mig och David. Men hittade nyss denna och hade glömt bort den. En av mina favorit bilder. Min bästa vän och min pojkvän. Detta är andra gången dom träffas, Malin va lite på dåligt humör och min fina kille tar självklart fram charmen och försöker göra henne glad igen. ;)
Fungerade liite iaf.

Dag 1 - Om mig

Äh okej, jag kör ändå. Jaag är en tjej på 20 våårar.. Nej okej inte så. Men jag är iaf 20 år, blir 21 i februari trott eller ej. Jag heter Elin Josefina Helldén Correia. Jag är halv Portugis...? Vet itne om det spelar någon som helst roll...? Jag växte upp ute i Dragsmark med min Mamma, Pappa och mina 4 syskon. Hade ett stort fint vitt hus nära havet med massa grannungar och hela fadderullan. När jag va sex år skiljdes dock mina föräldrar och min Pappa flyttade till Bokenäs, där jag nu bor med honom och min lillasyster. När jag va liten va ja en liten blyg tjej i rosa. Lugg ner till ögonen och för det mesta såg jag ingenting. Jag grinade för allt, men har märkt att de flesta barn gör faktiskt det, så det känns lite bättre då. Jag och min bror bråkade mycket. Slogs alltså. Vi har precis slutat med det, för ca ett år sen kanske. Efter ett tag blev jag en helvetes unge. No kidding. När jag tänker på det skäms jag och mår lite illa om jag ska va ärlig. Jag va en riktig liten bitch om vi ska va ärliga. Tror faktiskt det började på dagis när jag och mina två killkompisar låste in oss i kuddrummet, lekte lejonkungen och lät inga andra va me. När jag började skolan blev ja blyg igen. När vi kom till mellanstadiet, de va då de värsta börjare ;P Behöver ju inte gå in mer på detaljer, men kan ju säga som så att jag blev kallad till rektorn... Ett par gånger. Och fick samtal hem utav både rektor och föräldrar... Mm... Men till mitt försvaaaaar, så ringde min mamma ett par föräldrar med!!! Jag va inte den enda som inte va en ängel faktiskt. Men det är ingen ursäkt. Hursomhelst, moving on. Högstadiet va jobbigt. Tänker som sagt inte gå in mer på detaljer, jag va fortfarande en bitch, men en rätt så tyst bitch. Kommer ihåg hur min dåvarande bästa vän Pernilla beskrev mig som "se mig inte, hör mig inte, rör mig inte", och sån va ja. Resten av skoltiden blev värre o mer ett helvete av lite olika anledningar. En lite större, men det hjälper inte att gnälla om de nu. Jag har träffat mycket dumma pojkar ;) Hur många tjejer har inte de? Ja har bråkat mycket, skrattat mycket, blivit för full, inte blviti tillräckligt full haha ;) Och allt sånt där normalt. Jag har träffat den bästa killen för mig, även om vi båda ibland säger att det är tvärtom. Men honom ska jag hålla kvar i. Han har en helt underbar familj som nästan blivit som en andrafamilj för mig. Dom känns väldigt nära iaf. Just nu är jag arbetslös, rastlös och sleten. Bor somsagt kvar hos Pappa. I nuläget är jag rätt lugn tror jag. Det mesta av min bitchighet är borta om jag inte blir arg ;) Hehehe. Har fortfarande högt temperament. Men är en liten Pappas flicka, som fortfarande dock kan börja gråta över allting haha. Jäkligt barnslig är jag också. Barnslig som i tv-spel och bråttas i sängen och så. Men jag får de.. ;) Sen är jag jävligt blyg. Om jag inte känner mig trygg med tillvaron.




pretty ok


RSS 2.0