Det här händer liksom inte...

Hur mycket hade jag inte sett fram emot denna dagen?!
Enda lediga dagen denna veckan.
Äntligen skulle jag gå till uddevallas bästa frisör, klippa mig, färga håret. Efter de ta en runda på stan, hälsa på jobbet, köpa solbriller, sen ta en lång promenad med Malin.

Men vad händer?
Jo när jag står och sminkar mig får jag så extrema smärtor i magen o sidan att jag tillslut inte kan stå upp, utan får lägga mig på golvet. Börjar kallsvettas och får svimkänslor. Tänker att de går över, de e bara att härda, så hiver mig upp, ingen bra idé. De hugger till överallt och jag tror att jag ska spy, så lägger mig igen med hinken bredvid mig, praktiskt taget ber till gud att de ska sluta göra så förbannat jävla ont.

Lipar som en liten unge och ringer Pappa, som tvingar mig att ringa sjukvårdsupplysningen, som i sin tur tvingar iväg mig till akuten på Näl. Jahopp.
Ringer David som agerar som en prins. Är hemma på 5 minuter o hjälper mig till bilen.

För att göra en lång historia kort så va de tydligen blindtarmen som spökade. Dock så började smärtan avta efter ett par timmar och de gjorde mest  ont (svinjävlaont) när dom tog och klämde på mig.
Sen blev jag även hungrig, och detta va bra tecken.
Så ingen opretaion idag (thank god!), utan de drog ur slangar, nålar o skit o skickade hem mig :)
Skulle de dock bli värre igen eller om de händer ytterligare en gång får jag åka in fort igen. Och då blir de operation. Tydligen.


Jajaja. Mina planer för dagen är iaf förstörda. Fick dock bokat om min tid hos frissan tills nästa tisdag :)
Och nu ska jag bara lägga mig och kolla på film.
I de fina vårvädret, känns ju superkul.
Men då de fortfarande gör lite ont o känns konstigt så vågar jag faktiskt inte göra nånting.

Så detta va min härliga, lediga, glada måndag ;) Hurray.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0