Elin

Runt 21.00 tiden eller något ringer Klara den underbara. Vi pratar om allt och inget. Sen säger hon att hon ska köpa balbiljett åt mig imorgon, men hon behöver mitt ID till detta. Hur gör vi? Hon har ju inte mitt ID..
Vi får gå och mötas mitt på kvälla här ute i Bokenäsa...
Jag som e mörkrädd o allt..
Men ut går vi. Ringer D på vägen.. Och de ena o de andra händer och de slutar med att man slänger på luren i ren ilska efter att man skrikigt åt honom. Fy mig.

Efter ett par minuter ser jag Klara komma fram bakom kröken, med telefonen vid örat. Hon är med arg och ledsen hör jag. Hon pratar med hennes syster och vill få ur sig hennes ilska hon med. (dock inte systern hon e arg på..)
Va lika vi är ändå.. Tänker jag.. Haha ;)

Efter att hon lagt på blir det massa kramar efter att inte setts på över en månad. Sen sätter vi oss på bryggan och kollar ut över vackra havet i vackra Bokenääsa.
Sen brister det för båda. Jag skriker, hon skriker. Jag med gråten i halsen och hon likaså skulle jag gissa på.
Sen blir det lite skratt i det hela me när vi ser vilket situation vi båda är i.
Jag har saknat henne.
Jätte mycket.
Hon är bara så jäkla bäst.
Jag hade nästan glömt hur mycket jag faktiskt behöver henne.
När vi träffas är det som det alltid vart mellan oss.
Jag kommer nog alltid att bli den där lilla fnittriga flickan med Spice Girls skorna när jag är med henne.
Jag älskar denna underbara flicka ska jag tala om för er.
Hon är världens bästa vän.
Sen får andra säga vafan dom vill om oss. :) Jag skiter i't.

Iaf. Sen satt vi säkert någon timme eller något där nere. Sen blev de lite föör mörkt och vi bestämde oss för att gå skilda vägar. Jag ringde D igen för att få ut resten av mina ... Ja va de nu va för något..
Gick lite bättre den här gången men de va inte bra.
Kom hem. Va fortfarande skrik och ord i telefonen.
Tillslut brast de ännu mer och mitt skrik o gap blev snoriga tårar och andhämtningar..
La på luren och borstade tänderna.. Väntade på "bättre tider" , sen ringde upp honom igen..

Nu va de bra igen.. Nu kunde man prata sansat och ingen av oss fattade vad vi höll på med..
Man ser den där bilden i huvet på oss två.
När vi sitter och kollar på fotboll.
Han håller om mig och pussar mig på pannan, viskar att han älskar mig, och jag är världens lyckligaste flicka.
Sen hör man hur vi håller på i telefon..
Det är inte Vi.

Sen mitt i allt känslomässigt kaos hör jag hur Dior gnäller högt. (deras lilla hund)
Jaaahapp nu föds de valpar helt plötsligt!
Jag fick va me i telefon när de föddes ett litet underbart liv till stora vida världen ;)
David, Veronica o jag (i telefon) försökte komma på massa namn.. Vi kom på en del faktiskt. Bra namn.
Men runt 02.00 tiden eller liknande kunde jag inte hålla min ögon öppna längre, så jag sa godnatt och somnade.

Vaknade efter några minuter av telefonen skriker ut Guns'n'roses sweet child of mine.
Utan att kolla vem det va som störde mig mitt i natten, svarade jag.
"-mm?
-heeeej.
-hej.
-förlåt att ja väcker dig men ja ville bara säga att de kom en vit liten valp nu!
-okej.
-den e jätte söt!
-okej..
-haha förlåt, e du trött?
-mm.. (halv snarkar)
-somna om då.
-mm.."

Ja, de va D såklart. Sen somnade jag om.
Får se sen när han ringer idag o se hur många små valpar det blev..

Nu ska jag ut o promenixa. Ikväll går jag till Klara och har myskväll! :D